Det är den 14e idag - alltså är det exakt två månader tills jag åker och det känns kul, och nervöst!

Jag har, som jag har skrivit, knappt varit nervös alls hittills men nu börjar det smyga sig på. En sån där konstigt pirrig känsla i magen som dyker upp så fort jag hör eller ser något som påminner om att jag snart ska åka. Jag funderar väldigt mycket på allt, men mest träningen - "hur det ska gå?", "vart jag kommer träna?". Det måste finnas ett bra gym med en stor avdelning fria vikter, sen måste det finnas pass - helst step, aerobic och spinning.

Jag är lite rädd också. Rädd för hur mycket jag kommer sakna mams, paps och lillebror men jag har varit ifrån dom länge förut och det gick bra och när jag väl kommit in i livet där borta så tror jag det kommer gå bra. Och som jag har skrivit till Anna (som kommer bo väldigt nära mig där borta) så kommer vi klara det hur bra som helst och vi kommer ha super kul! Sen kommer faktiskt min underbara familj och hälsar på mig där borta också vilket känns huuur kul som helst!

Imorgon klockan halv 12 har jag i alla fall min intervju och förhoppningsvis ringer min "kontakt" hos STS före det så jag får hjälp med det sista på ansökningarna. Känns lite knasigt att sitta med alla ansökningar fast jag redan har en familj. Men tydligen så måste man ändå ha en komplett ansökan ifall det skulle bli så att jag, av någon anledning, måste göra en rematch när jag är i USA - allt för att det ska gå så snabbt som möjligt för mig att hitta en ny familj när jag väl är där.

Med 61 dagar kvar till avresa har jag förresten satt upp ett förbud för mig själv gällande att köpa nya kläder. Jag får inte köpa några kläder innan jag åker, fast träningskläder och underkläder är undantag så det får jag köpa. En sak som jag vet att jag ska köpa är ett par mjukis-byxor och även om jag inte har just såna byxor när jag tränar så går dom ändå under träningskläder eftersom det är perfekta till-och-från-gymmet-byxor...

Näe, nog om USA och tillbaka till livet här hemma!