...

I'm always gonna worry about the things
that could make us cold...

Känslor i två-pack

"I used to think that i could just sleep and then I'd dream
And everything it would come to me"

- J. Mraz


Alla känslor verkar komma i två-pack just nu, en bra och en mindre bra.

Let's pretend that I don't care

Just nu finns det en enda liten grej som påverkar hela mitt humör och hur jag mår ikväll...

Let's pretend it's easy and it will be a lot easier - det har sällan stämt så bra som det gör nu men det är inte så lätt att låtsas alla gånger men jag jobbar på det...

Får ont i magen av att tänka på det. Och Anna är underbar, som vanligt...




"
Its like wishing for rain as i stand in the desert"


up's and down's

Gårdagkvällen bjöd på utgång med Bea och det blev en väldigt rolig kväll!



Idag däremot känner jag mig lost. Jag håller på explodera av alla känslor och tankar och jag skulle behöva en ordentlig urladdning. Men det är som att dörren in till rummet där alla tankar och känslor finns är låst så jag inte kan öppna den och tömma rummet. Jag funderar över hur saker och ting blivit som dom är, vad som bara är rykten och vad som är verklighet, hur saker och ting kommer lösa sig (för allt löser sig, det är bara en fråga om hur) och vad som kommer.

Skulle bli tokig om jag satt med alla tankar för mig själv men som tur är ska jag till Malin och förhoppningsvis har hon en nyckel till det låsta rummet. En tillfällig down-dag har väl alla, right...?! Ska börja dra mig nu men först byta om till mjukisbyxor - ja, det är på den nivån idag...


come what may...

all this indecision
all this independent strength
still we've got our hearts on save
we've got our hearts on save


- gavin degraw


Stella 14 år...




Jag satt nyss och kollade i genom en massa gamla bilder och hittade den här, den togs 2002, alltså var jag 14 år. Idag är jag en helt annan person än jag var år 2002, vilket är rätt logiskt eftersom det är sju år sedan (oh my vad tiden går fort...). Men även om jag idag är trygg i mig själv och så vidare så kan jag fortfarande känns mig som 14 år ibland, lika osäker. Det är inte speciellt vanligt att jag känner mig så osäker men det händer ett par gånger per år och senast idag slog det mig när jag satt i bilen och tänkte att jag lika gärna kunnat vara 14 som snart 21 med tanke på hur jag satt och funderade kring en grej. Jag kan knappast va ensam om att känna så och växer sånt bort egentligen?

Total urladdning

Jag har verkligen haft en total urladdning ikväll och även om inget är löst eller egentligen känns bättre heller så var det så skönt ändå. När jag var yngre hade jag lättare att gråta men det har försvunnit mer och mer med åren och då har de här urladdningarna blivit viktigare. Det handlar inte om att jag inte vill gråta utan jag pressar bara undan känslorna på ett annat sätt nu än jag gjorde förut, på gott och ont. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om allt mer än att det är mycket just nu men att det är skönt att lätta på ventilen och släppa ut lite ibland.





För att jag är så stressad. För att jag känner mig så pressad. För att jag känner mig totalt omotiverad. För saknaden av sånt som varit. För längtan att komma iväg. För att jag blir rastlös av att vänta. För saknaden av dom som inte längre är nära. För allt jag vill hinna men inte hinner med. För ensamheten som ibland går från att vara trivsam till plågsam. För att jag tvivlar på annars så självklara saker.  För att det finns musik som är så känslosam och vacker. Men kanske mest för det jag önskar så ofattbart mycket men vet aldrig kommer slå in...

RSS 2.0





Alla bilder på bloggen är mina egna om inget annat anges. Du måste alltid fråga om du vill använda någon av bilderna.




Follow stellal