I år så har jag två stycken nyårslöften som är lite större och lite viktigare än de andra 20 som jag kom på under efterfesten på nyårsafton. För det första så ska jag träna minst 200 pass i år, det är strax under 4 ggr i veckan så det känns inte som någon omöjlighet. Det andra nyårslöftet är att jag ska bli bättre på att genomföra det jag har planerat för att på så sätt få mer tid över och inte stressa ihjäl mig i sista sekunden så fort det är något jag ska göra. Just nu så känns nyårslöfte nummer två mest aktuellt.

Åter igen så sitter jag i sista sekunden med saker som måste vara färdiga imorgon och jag vill egentligen bara krypa in under täcket och gråta för att jag fortfarande inte lärt mig något sedan sist jag satt så här. Jag ska vara helt ärlig, jag skämms! Nu är jag 20 år (och nollan byts dessutom ut mot en etta i maj) och jag är fortfarande precis som jag var när jag var 15 år. Jag skjuter ofta saker och ting framför mig tills det är timmar kvar tills det ska vara färdigt. Detta gäller främst saker som rör skolan. Den här "egenskapen" är nog min största brist och det drabbar främst mig själv. Det är jag som får sitta med gråten i halsen och stressa ihjäl mig, dessutom blir jag lika arg på mig själv varje gång.

Som sagt, ett viktigt nyårslöfte som måste hållas om jag ska slippa sitta så här resten av våren!