Trötta armar och världens bästa U
Det blev ingen träning efter bowlingen i onsdags, jag följde med dom andra till Pipes istället.
Igår var jag däremot och tränade och det gick väl inte direkt som planerat. Hade tänkt mig ett tungt armpass men jag hade verkligen ingen styrka alls i armarna. Fast jag tog 2 kg mindre än jag brukar så orkade jag inte ens genomföra övningarna utan var helt orkeslös. Försökte tänka efter om jag ätit eller sovit dåligt men jag har sovit och ätit bra hela veckan så det måste vara något annat. En rimlig grej hade kunnat vara bowlingen men det låter inte heller logiskt med tanke på att jag var lika slut i båda armarna och eftersom jag är högerhänt så kastade jag klotet med höger.
Hur som helst så gav jag upp efter 1 ½ övning, så illa var det, och istället sprang jag ett tag på löpbandet och sen gick jag ner i omklädningsrummet och där jag stötte på Hannah. Jag bestämde mig för att försöka igen, drack en proteinshake för att fylla på med lite energi och sen gick vi upp till gymmet tillsammans. Det gick bättre men vi hann bara med två övningar innan det var dags för bodybalance. Det var jätte jätte länge sen jag körde ett bodybalance pass men det gick helt klart över förväntan.
Världens bästa U var instruktör, istället för den ordinarie instruktören som var sjuk. Det var så himla kul att träffa henne igen och jag fick massor av energi bara av att hon var där. Hon är verkligen en sådan som sprider massor av bra och positiv energi omkring sig och hon betydde så ofattbart mycket under gymnasietiden så det gör det extra kul att träffa henne.
Igår var jag däremot och tränade och det gick väl inte direkt som planerat. Hade tänkt mig ett tungt armpass men jag hade verkligen ingen styrka alls i armarna. Fast jag tog 2 kg mindre än jag brukar så orkade jag inte ens genomföra övningarna utan var helt orkeslös. Försökte tänka efter om jag ätit eller sovit dåligt men jag har sovit och ätit bra hela veckan så det måste vara något annat. En rimlig grej hade kunnat vara bowlingen men det låter inte heller logiskt med tanke på att jag var lika slut i båda armarna och eftersom jag är högerhänt så kastade jag klotet med höger.
Hur som helst så gav jag upp efter 1 ½ övning, så illa var det, och istället sprang jag ett tag på löpbandet och sen gick jag ner i omklädningsrummet och där jag stötte på Hannah. Jag bestämde mig för att försöka igen, drack en proteinshake för att fylla på med lite energi och sen gick vi upp till gymmet tillsammans. Det gick bättre men vi hann bara med två övningar innan det var dags för bodybalance. Det var jätte jätte länge sen jag körde ett bodybalance pass men det gick helt klart över förväntan.
Världens bästa U var instruktör, istället för den ordinarie instruktören som var sjuk. Det var så himla kul att träffa henne igen och jag fick massor av energi bara av att hon var där. Hon är verkligen en sådan som sprider massor av bra och positiv energi omkring sig och hon betydde så ofattbart mycket under gymnasietiden så det gör det extra kul att träffa henne.
Kommentarer
Trackback